Flygplatshäng

Resan till flygplatsen gick smidigt. Nu har jag spenderat nästan sju timmar här på en ganska liten och tråkig flygplats. Har läst, ätit och sovit lite och om ca två timmar går jag på planet. Vet att det låter dumt att vara i så god tid men i ett land där man helst ska undvika att åka buss och taxi när det är mörkt, speciellt som mzungu och dessutom ensam, så kändes detta som bästa alternativet.
Flygresan blir nog mindre kul. Har ständigt lock för öronen och en ordentlig förkylning. Tycker dock mest synd om den eller de som måste sitta bredvid mig. Pricken över i:et är att jag tappat rösten så viskar typ fram orden = Alla som hälsar tror jag är otrevlig som inte svarar.
Hoppas den är tillbaka och förkylningen borta när jag landar. Hoppas kan man ju alltid.
Godnatt!

Mot Entebbe

Nu i en mindre buss med stora ryggsäcken i knät på väg mot Entebbe. Sakta men säkert. Tur att jag har massor med tid.

See you...

Etapp 1 av hemresan är påbörjad. Lämnade huset i Kisoso och sitter just nu på en buss som ska ta mig till Kampala för att sen byta till en mindre taxibuss och till sist en taxi till entebbe airport. Väl där ska jag spendera väldigt många timmar innan flyget går 04.15.

En sista natt under myggnät

Sista natten här i min våningssäng där man får krypa in och ut för att undvika att myggnätet lossnar. Väldigt blandade känslor över hemresan. Självklart ska det bli kul att komma hem och träffa alla, få en ordentlig dusch och lite mer varierad mat ( mycket bönor, matoke och pocho här). Samtidigt är det tråkigt och lite tungt att säga Hej då till alla som man träffat och ändå levt så pass nära med och barnen som man träffat i princip varje dag. Människorna är nog det jag kommer sakna mest. Det och lugnet. Inte det att det är tyst för här är väldigt mycket ljud i form av galna tuppar klockan fyra på morgonen, ett ständigt sorl av barn när man är i skolan och ett evigt tutande om man är vid vägen. Men här är ändå ett lugn. Ingen stress, allt går i sin egen takt och ingen hetsar omkring. Ibland har detta stört mig något oerhört och vi skojar om det som african time. Ingen håller tiden, blir saker inte gjorda idag så kanske imorgon eller dagen efter det eller varför inte nästa vecka?! Så det har både sina fördelar och nackdelar.

De senaste dagarna har varit fyllda med massor av roliga saker. Vi har varit i skolan, målat, haft ugandan night i huset, varit vid poolen osv.
Jag köpte även lite presenter till några av barnen. Två av dem fick varsin näsduk för de har i 6 veckors tid använt sin tshirt och klänning för att snyta sig. Lite ofräscht enligt mig och tanken är att alla ska ha varsin i skolan. Så det blev deras lilla avskedspresent.
Två andra fick varsin liten ryggsäck. De flesta har en men inte dessa två. Dessutom fyllde jag och en annan volontär de med en t-shirt, två klubbor och lite färgkritor. Så nu kan även dessa två gå till skolan med en ryggsäck och ha någonstans att lägga sin läxbok på vägen hem. Vissa, eller snarare nästan alla kommer från väldigt fattiga förhållanden. Få bor med båda sina föräldrar, vissa har inga föräldrar och andra bor hos en släkting. Vissa har det sämre ställt ekonomiskt än andra och det finns de som inte får mer än de två mål mat som serveras i skolan. Lägg sedan till dålig sjukvård, och sjukdomar så som malaria så har ni ett koncept som drabbar dessa barn hårt. Man inser hur lätt det knäcker ett redan svagt barn. Det är något jag inte hade med i beräkningarna när jag åkte hit och absolut det sorgligaste kapitlet på sen här resan.

Dags att sluta reflektera över min tid här och istället försöka sova lite. Men först vill jag bara skriva att jag är tacksam över att jag fått vara en del av denna lilla by och uppleva dess med och motgångar i sex veckor!

Jag önskar jag kunde göra mer men jag har bidragit så gott jag kan och även om det ibland känts fjuttigt så vet jag att något som känns som väldigt lite kan betyda väldigt mycket för någon annan!

Sista veckan

Nu är jag inne på min sista vecka. Tiden går så sjukt fort. Börjar fundera på hur jag ska få med mig korgar och annat hem. Men det går nog. Testade och de får iallafall plats i väskan men frågan är om allt annat också får plats och om de håller hela vägen hem. Håller tummarna!

Har haft lite missöden med vissa ägodelar på den här resan. Efter två veckor slutade min dator plötsligt fungera och den har varit död sedan dess. Hoppas något datasnille där hemma kan väcka liv i den. Skulle haft någon här till att kolla på den ner det har inte hänt än och lär inte hinnas med innan söndag. Ett par sandaler har mystiskt fått superlim på ett spänne och går inte att använda. Detta har varit ett mysterium efter som ingen vill känna till händelsen, dock har jag mina misstankar. Förstår dock inte varför och hur det hamnat där. Pricken över iet var dessutom att mina flipp-flopp gick sönder mitt i Masaka och blev superlimmade och sydda av en "skomakare" ...

Helgen i tält har gjort min förkylning värre. Rösten har tidvis svikit mig och näsan rinner men inte mycket värre än så. Dock börjar jag få träningsabstinens deluxe. Har varit väldigt lite av den varan under min tid här.

Dagen har ägnats åt måleri, lektioner, tandborstning, vykorts skrivande med mera. Det rullar på och nu är det dags att sova.

Kan även meddela att sist jag kollade var vi uppe i ca 940 USD på indiegogo insamlingen! Det går framåt och förhoppningsvis kan vi nå vårt mål innan veckan är slut!!!! Det hade varit så underbart att kunna åka härifrån och veta att klassrummet blir klart och att vårt arbete gör skillnad.
Dela, Dela, Dela länken och tillsammans kan en tia per person göra stor skillnad! 
Check out "Support MILECHILD - project classroom" on Indiegogo http://igg.me/at/TujkOPti7rw/shre/11148830

Ssese Islands

Just nu händer det väldigt mycket om dagarna och jag bara glömmer bort att skriva. Tänkte när jag kom hit att jag skulle skriva lite dagbok i mitt block jag hade med mig men det gjorde jag i typ två dagar...
I fredags hade vi Nordic night i huset. Vi skulle haft det i onsdags men då mådde både jag och finska Sofia halvkasst så vi flyttade det till fredagen. Vi serverade stuvade makaroner, korvgryta, sallad och sen pannkakor och färsk frukt till efterrätt. Maten blev ok! Dock svårt att beräkna hur mycket som behövdes när de här har en viss tendens till att dyka upp när de vill. Planering är inte deras starka sida så vi hade lite lite mat... Men men, de får skylla sig själva att de inte meddelat i tid! 
I övrigt var fredagen lite knäpp. Alla har kommit överens större delen av tiden men i fredags gick alla inte ihop... Men att leva fem veckor tätt inpå varandra och umgås 24h om dygnet kan inte alltid vara solsken.

I lördags jobbade vi några timmar för att sen kunna vara lediga måndag. Tanken var att vi skulle åka till ssese Islands på söndagen men då några barn inte dök upp för ett ecovillage projekt där de skulle bygga en energy saving stove så kunde vi åka redan lördag em och på så sätt komma tillbaka måndag och inte tisdag = missar mindre skoltid.

Ssese Islands är en historia i sig. Vi har i princip campat på den största ön i lake Victoria, solat, badat i en pool då man inte ska bada i sjön och gått en guidad tur genom fiskebyn, tropisk regnskog, en hemlig strand och sen avslutade vi med att se solnedgången från en kulle! Imorgon väntar en kanotfärd och sen en bilresa tillbaka i en fullproppad bil.
Godnatt från ett litet tält!

Ps, tack för era bidrag till klassrummet! Vi är nu mer än halvvägs, både i tid och i insamlade pengar. Fortsätt gärna sprida det så att vi når målet och Middle Class får sitt klassrum klart! 

Min onsdag

De senaste dagarna har varit lite mindre action än helgen. Har drabbats av en förkylning, ont i halsen, hosta och allmänt hängig men är på bättringsvägen. Kommer lindrigt undan med tanke på hur många av skolbarnen som är sjuka just nu, vissa i malaria. Mindre kul.

Kvällen spenderades i Masaka för att få tillgång till lite Internet och ladda upp bilder på varorna som skolan säljer. Man kan köpa halsband 50 kr, en väska för 70kr,  en matta för 100-150 kr eller en korg för 130 kr. Fina saker där pengarna går till utbildning i form av skolavgifter, uniformer och en inkomst för familjerna. Vet inte hur många jag får ner i min ryggsäck men får lov att ha två bagage så köper hellre än väska till in det behövs än att säga stopp. Hade jag vetat vad jag vet nu så hade jag åkt med en väska till med kläder, leksaker, böcker osv hit och tagit korgar och annat hem. Nu gjorde jag inte det men hem kan jag alltid få saker.

En eventuell framtida plan är att kunna samla ihop saker hemma och sen skeppa det hit. Tydligen går det  att göra till en rimlig kostnad men har lite mycket att stå i just nu och antagligen några månader framöver så det får bli ett framtida projekt när tiden räcker till.

Tror även att jag idag kommit fram till att jag ska börja mastern i Uppsala som jag är antagen till. Inte helt hundra än,  jag kan fortfarande ändra mig vilket jag gjort varje dag hittills. Om jag börjar så blir hösten i Uppsala och våren i Tyskland. Kan bli spännande men mycket flyttande. Steg ett blir att hitta boende i Uppsala!

Någon som vill byta?

Det värsta jag vet här i Uganda är bussen mellan Kampala och Masaka. Så varmt, så trångt och så långt... 

Utsikt över Nilen

Den här utsikten hade vi från restaurangen på stället vi bodde på i Jinja.

Lördag 4 juli

Sitter just nu på en buss på väg tillbaka till Kampala. Idag har jag och tre till volontärer gjort water rafting på Nilen. 26 km var sträckan allt som allt och med 8 olika "forsar" nivå 3-5 för er som har lite koll. På vissa ställen fanns nivå 6 men de var enligt guiden livsfarliga och inget alternativ. Det var sjukt kul! Bättre än den jag gjorde på Sri Lanka även om denna också innehöll långa sträckor av paddlande och bad. Vi köpte bilder så vid ett tillfälle ska jag se om jag kan ladda upp en. Min dator är dock stendöd (hoppas än att den ska vakna eller gå att väcka med hjälp av någon kunnig människa).

Natten ska spenderas i Kampala innan vi åker tillbaka till Masaka imorgon. Det är lite för långt att åka ikväll.

Igår hoppade jag och en annan tjej bungyjump över Nilen. Tror det var 44 m men siffrorna varierar lite (this is Africa) . Det var kul men inte lika kul som Golden Eye hoppet i Schweiz. Inte heller fick man nudda vattnet. Det blev jag lite besviken på men även om själva hoppet var lite väl dyrt så har helgen lätt varit värd de dollar vi betalat för den. Adrift water rafting i Nilen rekommenderas!
Njut av sommaren hemma men spara lite sol till veckan när jag är hemma! Saknar lite att kunna hänga på en strand och gå omkring i bikini. Här är det inte ens ok att gå omkring i korta shorts. Helst ska de gå ner till knäna men vid projektet där jag jobbar har det varit ok för mig att gå i lite kortare. Hade man gått i jeans varje dag hade man ju dött av värmeslag... Dock kan polisen stoppa en och ge en böter /arrestera en men de verkar mest vara på hugget i Kampala. Hur som helst är polisen tydligen ganska korrupt och gör allt för att lura mzungu på pengar. Mzungu är för övrigt ett ord  för vita människor eller egentligen betyder det resande på swahili men används till någon som är vit.

JINJA TRIP

Idag är det dags för ett nytt litet äventyr. Om en liten stund tar vi bussen mot Kampala för att tidigt imorgon åka vidare till jinja för bungyjump över Nilen och river rafting. Ska bli kul! Även om bungyjumpet är betydligt lägre än det jag gjort i Schweiz så ska det bli kul för man kan nudda vattnet i hoppet. River raftingen hoppas jag blir mer spännande en den jag gjorde senast på Sri Lanka. Den var lite mesig och mer än paddeltur.

Ha det bra därhemma! Glöm inte bidra med några kronor till vår insamling. 

Tisdag

Här bor jag. Just nu har jag rast sen ska vi fortsätta måla staket! Idag bjuds det på strålande sol!!

Uppdatering

Hej. Så var det måndag igen. Helgen gick sjukt fort men jag hann med en hel del. I fredags åkte vi till en sjö (jag skulle inte kalla det strand) där vi avslutade dagen framför en brasa vid sjön. Lördagen spenderades till största delen vid sjön. Solade, badade,  spelade boll och bara tog det lugnt. Framåt eftermiddagen begav vi oss tillbaka till Masaka för att möta upp ännu en volontär, från usa den här gången. På kvällen testade vi några barer och tydligen ett av de bästa/största uteställena i Uganda. Men det var inte så stort och det var oldies night så musiken var ingen höjdare heller. Det blev en kul kväll i alla fall.
Igår började vi dagen på en notorcross tävling i Masaka. Direktören för vårt projekt jobbade i entrén så vi kom in gratis. Dock stannade vi bara tillräckligt länge för att se barnracen, sen tröttnade vi och gick in till centrum. Jag strosade runt ett tag, satt på ett Internet café och sen avslutade jag och Sofia vår utflykt med lunch/middag på en nordisk restaurang med fin utsikt!
En lyckad helg!

Helg och utflykt

Äntligen helg! Även om jag gillar att vara med barnen, bygga, måla osv så är det skönt med lite ledig tid så jag kan uppleva andra delar av Uganda. Ikväll ska vi åka till ett ställe med strand där vi ska stanna över natten. Inte lake Victoria dock. Har ingen aning om vad stället heter men tydligen är det ok att bada i sjön!!! Kan en sjö ha en strand? Vi nordbor hävdade att sjöar kunde ha stränder men enligt de från Kenya var det bara stränder vid havet som var en "Beach".
Hjälp gärna till att sprida insamlingen som finns på länken nedan! Vi kommer även sälja korgar och halsband via facebook så småningom!

Support MILECHILD

Nu ar den har! Klicka pa lanken och las,fundera och hjalp! Sprid garna till sa manga som mojligt!

Support Milechild - Project classroom

Tuesday 23rd June 2015

Vet inte riktigt vad jag ska skriva. Dagen har varit en känslomässig bergochdalbana. Började bra, målade klart hyllorna så mina armar, händer och hår har gula, aprikos, blå och gröna fläckar. Sen höll jag i en lektion men med 3-4 åringar så är det sjukt svårt att ha deras fulla uppmärksamhet någon längre stund. Fick även skriva två brev på luganda, ingen aning om vad jag skrev förutom några ord men det blev iaf rätt till slut (skrev bara av men ändå).  På eftermiddagen gick vi lärare och elever på flickans begravning som hölls hemma hos familjen. Även om jag bara känt tjejen i två veckor så var det tungt.
En begravning var verkligen inget jag ens i min vildaste fantasi trodde jag skulle vara med om här i Uganda. Ett bröllop på sin höjd men det här hade jag gärna varit utan. En kulturell upplevelse absolut, men en sorglig sådan.
Jag hoppas att det har varit nog av tråkigheter nu och att resten av tiden fylls av glada upplevelser och erfarenheter!

Kram till er alla!

En sorglig måndag

Måndag. Ny dag, ny vecka och den började inget vidare. Efter någon timme i skolan med bara ca hälften av barnen närvarande (på grund av att de fått påminnelse om att betala skolavgiften vilket många har svårt att göra)  så nås vi av den tråkiga nyheten att en av eleverna gått bort.
Det var en glad och sprallig tjej på 3-4 år men i torsdags var hon hängig och sjuk. Varför det slutade som det slutade vet jag inte men någon sa något om för mycket medicin (sjukvården är sådär här) men oklart om det stämmer. Hur som helst så blev skoldagen inte dans och teater som det var tänkt utan hembesök med barnen hos tjejens familj så de fick se henne en sista gång och förstå innebörden av orden hon är död.
Sorgligt och ofattbart.

Men desto större anledning för oss att kämpa vidare här.

Tillbaka på landet

Efter en helg i Kampala är jag nu tillbaka i den lilla byn Kisoso. Skönt! Har lite svårt för all trafik och kaos i storstäder...

Aiesec Uganda 20 years

Igår var det stor middag på ett fint hotell i Kampala. Aiesec firade 20 år och hade bjudit in medlemmar, interns, gamla aiesecers, deras sponsorer och några hedersgäster. Allt som allt tror jag vi var ca 150 personer på plats. Maten var god men det var mycket tal och tack hit och dit som var mindre intressanta om man inte visste vilka personerna var.
Efter middagen åkte vi vidare till en bar/klubb för lite dans osv. En ny upplevelse kan jag säga.

Nu är det dags att leta upp lite frukost! Hoppas ni därhemma hade en trevlig midsommar trots kyla och lite regn!

Onsdag i kisoso

Idag har det varit fullt upp. Som första lektion lärde jag barnen och lärarna några få svenska ord. De lärde sig hej, jag heter, tack och att räkna till tre. Hur mycket de kommer ihåg är en annan sak. Speciellt när de direkt efter fick höra samma på både norska och swahili.
Efter frukosten som serveras vid tio (någon form av gröt gjord på majs) så höll jag i en idrottslektion i värmen. Jag tänkte att alla barn vet hur en vanlig stafett går till. Springa runt en kon och klappa i handen på nästa person men detta visade sig vara helt nytt och väldigt svårt för såväl barn som lärare att förstå. Efter några försök gick det lite bättre men springa baklänges, hoppa, alla fyra osv får vänta till en annan gång. Därefter delade jag dem i två grupper, vilket också verkade som lärarna tyckte var konstigt. Hur som helst så lekte en grupp typ katt och råtta medan den andra gruppen gjorde en "gympabana" med springa slalom, hoppa jämfota i däck, gå balansgång, kullerbytta och gå på alla fyra typ. Lite svårt att komma på lämpliga saker när de är så små och man i princip bara har en liten gräsmatta att jobba med och inga redskap. Svettiga blev de iaf och jag tror barnen tyckte det var kul! Dock är här ju ca 25 grader så svettiga blir de i vilket fall.
Efter lunch har jag skrivit läxor och uppgifter i barnens skrivböcker, övat ett rim och lite annat. Vi har även börjat planera vår insamling så vi ska kunna bygga färdigt det andra klassrummet. Just nu är det två klasser och 43 barn i ett rum. Lite kaos...
Bilder kommer sen! Ha det bra!